Stor guide mot ohyra och sjukdomar på växterna

Både inomhus och i växthuset drabbas växterna lätt av ohyra och sjukdomar, särskilt om luften är varm och torr - men också om det är ovanligt fuktigt och kallt. Även på friland kan växterna dessvärre drabbas.

Ett generellt tips för att få starka, friska plantor är att se till att de har allt de behöver. En växt som får tillräckligt med ljus, värme, gödning och vatten drabbas inte lika lätt av sjukdomar och ohyra.

Här nedan har jag samlat info om några vanliga skadegörare och sjukdomar i bokstavsordning, och vad man kan göra åt problemen! De flesta tips har jag testat själv.

En del av tipsen finns även i min guide mot småkryp och ovälkomna djur i hus och trädgård.

Innehåll:

• Bladlöss
• Gråmögel
• Gula blad
• Gråsuggor
• Larver
• Mjöldagg
• Pistillröta
• Sköldlöss
• Sniglar
• Solbrända blad
• Sorgmygg
• Spinnkvalster (spinn)
• Stritar
• Trips
• Tvestjärtar
• Ullöss
• Virus
• Vita flygare (mjöllöss)

________________________

Bladlöss

Bladlöss skapar missformade blad och blommor, och kan även skada nya skott. De kan ha olika färger, ofta gröna eller svarta. Man känner också igen ett angrepp på vita rester av ömsad hud när bladlössen vuxit.

Ett annat tecken på att du har löss är att det kryper mycket myror på plantan. De pysslar om bladlössen och får söt honungsdagg som tack.

Bladlöss med ömsade skal

Bladlus på rosblad

Körsbärsblad deformerade av bladlöss

Åtgärder:

• Enklaste sättet att bekämpa bladlöss är att spruta vanligt vatten på dem, med en sprayflaska (hård stråle) eller vattenslangen. De trillar av, och dör för det mesta av kraften i strålen.
• Eller spraya med såpsprit. Blanda i en sprayflaska: 0,5 liter vatten med 3 tsk såpa (eller några droppar diskmedel) och 1 tsk t-röd eller annan alkohol. Denna lösning kan skada vissa ömtåligare växter, så rent vatten är för det mesta bäst.
• Bekämpa med dess naturliga fiender. Placera ut nyckelpigor (och deras larver), oriusbaggar eller andra nyttodjur som äter upp lössen (kan beställas online).

Gråmögel

Gråmögel syns som en dammig, sammetsliknande, brungrå hinna, ofta vid ett bladfäste på stjälken. Det uppstår i varma och fuktiga miljöer och är därför vanligt i växthus.

Gråmögel på stjälk av tomat respektive gurka

Läkt skada där möglet försvunnit

Åtgärder:

• Förebygg genom att undvika vattna direkt på stammen samt ha god ventilation i växthuset.
• Förebygg även genom att ta bort blad och på så vis skapa luftigt kring stammen. Jag brukar ta bort alla blad upp till första frukten, och på tomat tar jag även bort varannat blad högre upp. Jag tar även bort alla "tjuvar" (förgreningar i bladvecken).
• Om man drabbats: Möglet går att skrapa bort från grenarna och skadan kan läka om man upptäckte det i tid. Det är viktigt att ha luftigt runt "såret" tills plantan läkt, så ta bort blad i närheten.

Gula blad

Om bladen gulnar långt ner på plantan samtidigt som bladnerverna är gröna, är det sällan ett tecken på sjukdom utan på näringsbrist i plantan.

Åtgärd:

• Gödsla mer så kommer de nya bladen som växer ut vara gröna och fina. De gamla kan du plocka bort.

Gråsuggor

Gråsuggor gör vanligtvis ingen skada i odlingarna eftersom de föredrar att äta döda växter och löv. Men blir de väldigt många på liten plats, t.ex. i ett växthus, kan de ställa till skada och gnaga på frukt och rotknölar.

Åtgärd:

• Städa bort alla "gömställen" där gråsuggorna bor, såsom vissna löv, grenar, gräs mm, och placera utanför växthuset. Samla sedan in alla gråsuggor du ser och släpp i materialet. Nu kommer de förhoppningsvis stanna där.
  
• Håll växthuset rent och städat så trivs inte gråsuggor.

Larver

Både blad, frukter och rötter kan angripas av diverse olika larver. T.ex. från kålmal, grönsaksfly, kålfjäril, nässelfjäril, "mask" i frukt, knäpparlarver i potatis mm.

Sockerärt med avgnagda blad av larver.

Larv av grönsaksfly angriper många olika sorters växter och blommor.

Larv av grönsaksfly angriper många olika sorters växter och blommor.

Plommonvecklaren angriper plommon.

Rönnbärsmalen angriper äpplen.

Knäpparlarven angriper potatis.Bildkälla: Wikimedia commons

Minerarflugans larv gör gångar i bladen på vissa växter.

Åtgärder:

Beroende på vilken sorts larv det är åtgärdas angreppen på olika sätt.

• Larver i frukt och bär kan undvikas med en limring eller feromonfälla som man köper i blomsterhandeln och sätter ut tidigt på året.
• Larver/mask i potatis orsakas av knäpparlarver och kan komma när man odlar potatis på före detta gräsmatta. Undvik genom att bara odla potatis i etablerade trädgårdsland, eller i lådor/krukor.
• Larver på blad kan ganska lätt plockas för hand, om de inte är väldigt många. Spana efter svarta prickar, larvbajset, och leta efter en larv i närheten.
  Det kan hjälpa att skaka plantan rejält, eller duscha den med vattenslang.
• Minerarflugans larv skapar gångar i bladen, vilka syns som ljusa, kurviga linjer. Ofta behövs ingen åtgärd, men är det i växthus kan det vara bra att plocka bort och slänga angripna blad.
• Kålmal, kålfjäril och andra larver på kål (broccoli, grönkål, vitkål, brysselkål mm) kan undvikas om man odlar kål under ett finmaskigt nät.
• Man kan även köpa larvskydd, en bakterie som går på larverna (kallas även Turex)

Mjöldagg

Mjöldagg orsakas av en svamp och syns först som vita prickar på bladen. Så småningom täcks hela bladet av vitt ludd.
Svaga plantor som inte riktigt trivs angrips lättare, så ofta kommer det i samband med väldigt varmt och torrt väder.

Mjöldagg på min clematis

Mjöldagg på gurkväxt. Bildkälla: Wikimedia commons

Åtgärder:

• Motverka mjöldagg genom att hålla plantan sval med lagom luftfuktighet. Står den väldigt varmt (t.ex. i växthus) kan man skugga med fiberduk eller en ljus gardin.
• Vid angrepp: Ta först bort de värst angripna bladen och släng i brännbart för att inte sprida smitta.
  
  Behandla sen de resterande bladen med bikarbonat. Det är basiskt, vilket svampen inte gillar.
  Blanda i en sprayflaska: 2 tsk bikarbonat (10 gram) per 1 liter vatten (dvs 1 krm per dl). Spraya på alla blad, även de som ännu inte angripits.
  Upprepa behandlingen efter en vecka, och fortsätt varje vecka så länge det syns symptom.

Pistillröta

Pistillröta är vanligt på vissa sorter av tomat, men även chili och paprika kan drabbas. Det beror på kalciumbrist när frukten bildades, t.ex. på grund av att plantan stått för varmt och inte hunnit ta upp nog med vatten (och därmed kalcium). Det kan också bero på oregelbunden vattning där plantan torkat ut för mycket mellan vattningarna.

Tomat med pistillröta. Bildkälla: Wikimedia commons

Åtgärder:

• Se till att plantan står lagom varmt och har tillräckligt med vatten. Tomater trivs bättre utanför växthuset än inne i det om man inte bor väldigt kallt, de vill helst inte ha över 25 grader.
• Odla inte känsliga sorter. Vissa drabbas lättare.
• Tomater som drabbats går att äta. Bara skär bort det fula området.

Sköldlöss

Sköldlus är en typ av bladlus som skyddar sig med en sköld. Som andra löss suger den växtsaft och försvagar plantan på så vis.

Ett tecken på att du har fått sköldlöss är att det kryper mycket myror på plantan. De pysslar om sköldlössen och får söt honungsdagg som tack.

Bildkälla: Wikimedia commons

Åtgärder:

• Plocka/skrapa bort alla synliga sköldlöss och lägg i såplösning så de dör. Spraya sedan plantan med såpsprit. Blanda i en sprayflaska: 0,5 liter vatten med 3 tsk såpa (eller några droppar diskmedel) och 1 tsk t-röd eller annan alkohol.
  

• Bekämpa med dess naturliga fiender. Placera ut nyckelpigor (och deras larver) eller andra nyttodjur som äter upp lössen (kan beställas online).

Sniglar

- t.ex. mördarsnigel och åkersnigel.

Tecken på att sniglar ätit på växter är förutom hål i blad och avknipsade stjälkar även slemspår, men det är inte alltid man ser spår.

Blad med snigelspår

Mördarsnigel

Åtgärder:

• Sniglar är nattaktiva. Gå regelbundet ut efter mörkrets inbrott och lys på växterna med en ficklampa. Avliva alla sniglar du hittar. Jag brukar hacka itu dem med en trädgårdsspade, men man kan även klippa med sax eller liknande.
  OBS! Undvik salt, som dels förstör jorden i trädgården och dels gör att snigeln plågas länge innan den dör. Onödigt!
• Gör fällor, t.ex. öl i en nedgrävd burk. De drar sig dit och drunknar.
• Lägg ut bananskal. De lockar till sig sniglarna och kan vittjas sent varje kväll. Avliva sniglarna som samlats.
• Strö ut snigelpellets (snigeleffekt) som består av kopparsulfat. Sniglarna äter kornen och slutar äta växter tills de dör, men en nackdel är att fåglar gärna äter upp alla pellets. Det är inte farligt för dem, men motverkar ju syftet.
• Köp naturliga fiender till sniglarna. Det finns små maskar som kallas nematoder som gör sniglarna sjuka tills de dör. 
• En del skaffar även ankor eller höns som är effektiva snigelätare. Nackdelen är att de även äter växter och kan därmed förstöra odlingar.
• Här hittar du ett mer utförlig inlägg om att bli av med sniglar.

Solbrända eller vindskadade blad

Vissna och ljusa partier på bladen på en planta brukar inte bero på sjukdom utan att den stått för ljust (t.ex. i direkt solljus) eller väldigt blåsigt.

Åtgärder:

• Avhärda alla växter innan de flyttas ut, dvs vänj dem gradvis genom att ställa dem skuggigt och vindskyddat i början. Det hjälper inte att de stått i ett ljust fönster, solljuset är ändå för starkt i början.
• Man kan även täcka växterna med fiberduk den första tiden.
• Om plantan solskadas i fönstret eller växthuset kan det behövas en tunn gardin, t.ex. en spetsgardin som solskydd. Man kan även måla rutan med filmjölk.

Sorgmygg

Sorgmygg kallas ibland även blomflugor, och liknar de små fruktflugor/bananflugor som kan dyka upp på sensommaren. Men sorgmygg är alltså en sorts mygga, och de trivs i fuktig jord. Äggen kan komma med köpt jord och krukväxter.

Det är inte alltid sorgmyggen orsakar några problem i växten, men är de riktigt många kan deras larver skada rötterna, särskilt på nysådda plantor.

Sorgmygg som fastnat på en klisterskiva.

Åtgärder:

• Se till att jorden torkar ut ordentligt mellan vattningarna i dina krukväxter. Då kläcks inte äggen.
• Sätt ut klisterskivor som myggen fastnar i. De finns att köpa t.ex. på Biltema.
• Lägg ut fällor av potatisbitar på jorden. Larverna dras dit och kan samlas upp med en sked och slängas.
• Bekämpa med naturliga fiender. Vattna ut nematoder som dödar sorgmyggors larver (kan beställas online).
• Enligt ett husmorstips ska det hjälpa att stoppa ner tändstickor i jorden, men tyvärr funkar inte det eftersom tändstickor numera inte innehåller svavel eller annat giftigt.

Spinnkvalster (spinn)

Spinnkvalster är små spindelliknande djur som suger ut saften ur växters blad och dödar dem långsamt. De trivs i varm och torr luft, och kan därför bli ett problem i växthus. Tecken på spinn är ljusa blad med gröna nerver, med små nät här och var, och som en dammig hinna över hela bladets yta.

Själva kvalstren är mycket små och kan knappt ses med blotta ögat som ljusgröna eller svarta prickar.

Gurka drabbas lätt av spinn

Åtgärder:

• Förebygg genom att hålla bladen fuktiga, t.ex. genom att duscha dem varje dag med en sprayflaska. Detta försvårar för spinnkvalstren att få fäste.
• Bekämpa med deras naturliga fiender. Placera ut rovkvalster, oriusbaggar eller andra nyttodjur som äter upp kvalstren (kan beställas online).
• Spraya på kiselgur, ett naturligt mineral godkänt för användning i växthus och inomhus. Det brukar säljas under namnet Myrnix och kan sprutas på bladen. Det blir som ett vitt damm som kväver spinnkvalstren. Undvik andas in dammet!
  Man kan också blanda en kiselgur-lösning: Blanda i en sprayflaska 0,5 liter vatten med 2 tsk myrnix och 2 tsk såpa. Skaka och spraya på undersidan av bladen.
  OBS! Om du använder nyttodjur ska du undvika kiselgur, som även dödar spinnets fiender!
• Spraya bladen med såpsprit. Blanda 0,5 liter vatten med 3 tsk såpa (eller några droppar diskmedel) och 1 tsk t-röd eller annan sprit.

Stritar (Eupteryx)

Det finns flera sorters stritar. De är mycket små, långsmala skalbaggar som angriper vedartade växter. Två vanliga arter är rosenstritar och potatisstritar. 

Stritar gnager på undersidan av bladen vilket ger ljusa, runda prickar på ovansidan. Växter som drabbas är t.ex. rosor, fruktträd, örter som oregano, mynta och citronmeliss, samt potatis. 

Oregano med skador av stritangrepp

Rosenstritar

Åtgärder:

• Stritar på rosor motverkas genom att beskära rosen varje vår. På samma sätt kan man klippa ner plantor av mynta och andra örter.
• Angrepp utomhus mildras av naturliga insektsätare som nyckelpigor, spindlar, fåglar mm och man behöver ofta inte göra något åt det.
• Vid mindre angrepp i växthus kan det räcka att ta bort angripna blad. Nya blad växer ut och plantan återhämtar sig.
• Större angrepp i växthus kan behandlas genom att spraya undersidan av bladen med såpsprit. Blanda 0,5 liter vatten med 3 tsk såpa (eller några droppar diskmedel) och 1 tsk t-röd eller annan sprit.

Trips

Trips är mycket små insekter som lever på undersidan av bladen där de suger växtsaft. Detta försvagar växten, ger skador på bladen och kan döda den på sikt. De trivs i varm och torr luft, och kan därför bli ett problem i växthus.

Tecken på trips är ljusa, silvriga fläckar med små svarta prickar i, som är tripsbajs. Själva tripsarna är svåra att se med blotta ögat.

Tripsskadat blad. Foto: Scot Nelson

Åtgärder:

• Förebygg genom att hålla bladen fuktiga, t.ex. genom att duscha dem varje dag med en sprayflaska. Detta försvårar för trips att få fäste.
• Bekämpa med deras naturliga fiender. Placera ut rovkvalster, oriusbaggar eller andra nyttodjur som äter trips (kan beställas online).
• Spraya på kiselgur, ett naturligt mineral godkänt för användning i växthus och inomhus. Det brukar säljas under namnet Myrnix och kan sprutas på bladen. Det blir som ett vitt damm som kväver tripsarna. Undvik andas in dammet!
  Man kan också blanda en kiselgur-lösning: Blanda i en sprayflaska 0,5 liter vatten med 2 tsk myrnix och 2 tsk såpa. Skaka och spraya på undersidan av bladen.
  OBS! Om du använder nyttodjur ska du undvika kiselgur, som även dödar tripsarnas fiender!
• Spraya bladen med såpsprit. Blanda 0,5 liter vatten med 3 tsk såpa (eller några droppar diskmedel) och 1 tsk t-röd eller annan sprit.

Tvestjärtar

Tvestjärtar är insekter med kluven stjärt. De trivs i fuktig miljö, och gillar att gömma sig i blommors blad. Där gör de faktiskt viss nytta, för de äter bladlöss, men de kan dessvärre också gnaga på blomman. Dahlior och andra täta blommor drabbas ofta av tvestjärtar.

En tvestjärt i en dahlia. De bruna skadorna blir där den gnagt.

Åtgärder:

• Pressa vitlök i vatten och spraya på blomman. Tvestjärtarna tycker inte om lukten.
• Duscha blommorna med såpsprit. Blanda 0,5 liter vatten med 3 tsk såpa (eller några droppar diskmedel) och 1 tsk t-röd eller annan sprit.
• Gör tvestjärtfällor av ihoprullad wellpapp eller kartong och fäst i samma höjd som blommorna. Vittja fällorna varje dag.
  Man kan även göra en tvestjärtfälla av en upp-och-nedvänd lerkruka fylld med träull, tidningspapper eller gräs.
• Gräv ner en burk med hälften matolja, hälften soja. Tvestjärtarna sägs dras till doften of drunkna.

Ullöss

Ullöss är en typ av sköldlus som bildar en ullig "boll" som skydd. Liksom andra sorters bladlöss suger den växtsaft och försvagar växten.

Ullöss på träd. Bildkälla: Wikimedia commons

Nyckelpiga och ullöss.Bildkälla: Wikimedia commons

Åtgärder:

• Spola bort så mycket löss som möjligt, gärna med såpsprit. Blanda i en sprayflaska: 0,5 liter vatten med 3 tsk såpa (eller några droppar diskmedel) och 1 tsk t-röd eller annan alkohol. Denna lösning kan dock skada vissa ömtåligare växter.
• Bekämpa med dess naturliga fiender. Placera ut nyckelpigor (och deras larver), oriusbaggar eller andra nyttodjur som äter upp lössen (kan beställas online).

Virus

Virus drabbar många växter och kan ha olika symptom, men vanligt är cirklar och mosaikliknande mönster på bladen. Virusen sprids av bladlöss och annan ohyra, men också av saxar/sekatörer som används till flera växter. Vissa kan även spridas via kontakt mellan bladen, andra via jorden.

Dessvärre har växterna inte samma sorts immunförsvar som vi och kan inte bli immuna mot virus, men som vanligt klarar sig en frisk, välmående planta bättre och får ibland inga symptom alls.

Virussymptom på dahlia, som tyvärr ofta drabbas av detta.

Åtgärder:

• Odla virusresistenta växter om möjligt, dvs sorter som tål angrepp bättre - eller inte kan smittas alls.
• Rensa bort drabbade växter och släng i brännbart för att undvika sprida smittan.
• Ta aldrig med växtdelar eller frön hem från andra länder. Det är förbjudet om det är ett icke-EU-land. Orsaken är att nya virus kan komma in i landet den vägen.

Vita flygare (mjöllöss)

Mjöllusen kallas även vita flygare och är även den en växtsaftsugande parasit som försvagar växten. De syns som vita miniflugor, vanligen på undersidan av bladen. När man rör vid plantan flyger de undan.

Bildkälla: Wikimedia commons

Åtgärder:

• Spraya bladen med såpsprit. Blanda i en sprayflaska: 0,5 liter vatten med 3 tsk såpa (eller några droppar diskmedel) och 1 tsk t-röd eller annan alkohol. Denna lösning kan skada vissa ömtåligare växter, så rent vatten är för det mesta bäst.
• Bekämpa med deras naturliga fiender. Placera ut rovdjur och nyttodjur som nyckelpigor (och deras larver) eller oriusbaggar (kan beställas online) som äter upp mjöllössen.
• Spraya på kiselgur, ett naturligt mineral godkänt för användning i växthus och inomhus. Det brukar säljas under namnet Myrnix och kan sprutas på bladen. Det blir som ett vitt damm som kväver dem. Undvik andas in dammet!
  Man kan också blanda en kiselgur-lösning: Blanda i en sprayflaska 0,5 liter vatten med 2 tsk myrnix och 2 tsk såpa. Skaka och spraya på undersidan av bladen.
  OBS! Om du använder nyttodjur ska du undvika kiselgur, som även dödar lössens fiender!

Saknar du någon växtsjukdom eller parasit? Kommentera här nedan så kan jag lägga till det.